Tag Archives: AT-läkare

Vad träffar du för läkare?

Jag tänkte jag skulle sticka emellan med en sak som jag ofta får frågor om i mitt yrke, nämligen vad alla olika beteckningar på läkare betyder.

När man besöker vårdcentralen (på vissa håll kallat familjeläkarcentral eller husläkarcentral) eller sjukhuset för att träffa en läkare, kan man möta olika sorters läkare. Och då pratar jag inte om olika sorters specialister eller om läkaren var bra eller inte, utan om ”rangordningen” mellan läkare.  Jag tänkte här beskriva de olika läkartyperna då det kan vara bra att känna till vilken utbildningsnivå de befinner sig på.
Läkarstudenten:
Också kallad läkarkandidaten, medicine kandidaten eller kort och gott kandidaten. Kandidaten går på läkarlinjen och kan befinna sig var som helst på den, från termin 1 till termin 11 (sista terminen). Kunskapen kan alltså variera mycket beroende på var i utbildningen han eller hon befinner sig. Som kandidat får man inte ta egna medicinska beslut utan alla beslut ska tas i samråd med handledare (i praktiken kan dock en kandidat ibland ta enklare medicinska beslut). Kandidaten har inte rätt att förskriva läkemedel. Efter avslutad termin 9 får man som läkarstudent arbeta som läkare vilket många gör under sommaren, man benämns då vikarierande underläkare.
AT-läkaren:
Har tagit läkarexamen, det vill säga avslutat studierna på universitetet. AT står för AllmänTjänstgöring och är den ”praktik”-period på minst 18 månader (ofta längre) som en examinerad läkare måste göra för att bli legitimerad. Under sin AT-tid är läkaren placerad på Kirurgen, Medicinkliniken, Psykiatrin och Vårdcentralen. Ofta också på en eller flera andra valfria kliniker. Ofta möter du AT-läkaren på akutmottagningen där de utgör en viktig länk i jourleden. En AT-läkare ska ha tillgång till handledning för svårare beslut, men har rätt att fatta egna medicinska beslut och har också rätt att förskriva läkemedel. En AT-läkare har inte en äldre läkares erfarenhet men är å andra sidan mycket bred i sina kunskaper och har ofta mer tid med dig som patient.
ST-läkaren:
Har gjort sin AT och blivit legitimerad. ST står för SpecialistTjänstgöring och är den period på 5-7 år (minst) som läkaren arbetar för att bli specialist inom en speciell gren inom läkarvetenskapen. ST-läkaren arbetar under denna tid på den klinik där han eller hon tänker sig att bli specialist, men du kan också möta läkaren på en annan klinik där läkaren arbetar en period för att bredda sina kunskaper. Inom läkarkåren kallas denna period för ”randning”, det kan till exempel handla om en ST-läkare i Barnmedicin som arbetar ett halvår på infektionskliniken för att få lära sig mer om infektionssjukdomar (som ju alla barn ibland besväras av). En ST-läkare kan ha olika mycket kunskap inom sitt område beroende på om han eller hon gjort få eller flera år inom specialiteten.
Underläkaren:
Är egentligen en tjänste-titel och säger inte mycket om var i sin karriär läkaren befinner sig. Denna titel ges till alla läkare som inte är färdiga specialister, vilket innebär att det kan vara allt från läkarstudenten efter termin 9 till ST-läkare i slutet på sin specialistutbildning.
Specialisten:
Har gjort sin specialistutbildning under 5-7 år. Anses nu vara ”färdig”, men på många större sjukhus specialiserar sig läkaren ofta ytterliggare inom sitt område och skaffar sig djupare kunskaper inom en mindre del av sitt specialistområde. I exemplet barnläkare kan han eller hon välja att framför allt jobba med barn med diabetes, eller barn med neurologiska skador.  En vanlig missuppfattning är att de läkare som inte specialiserar sig blir allmänläkare (distriktsläkare), inget kunde dock vara mer fel! En allmänläkare är så kallat allmänspecialist, och har ett av de absolut svåraste yrkena inom läkarvetenskapen eftersom de måste vara så breda i sina kunskaper. Nästan alla läkare i Sverige specialiserar sig inom något område.
Överläkaren:
Är också en tjänstetitel liksom underläkare. Är dock alltid specialistutbildad, har inte sällan doktorerat, det vill säga skrivit en avhandling inom något område. Oftast erfaren.
Professorn:
Är liksom överläkare en tjänstetitel. Har nästan uteslutande doktorerat.