Tag Archives: barn

Akupunktur mot kolik – en välgjord studie?

Igår dök det upp på bland annat Aftonbladet ett referat till en studie om akupunkturbehandling mot kolik. Enligt artikeln (och studien) såg man betydligt förbättrad tillstånd hos de barn som behandlats med akupunktur jämfört med de som inte behandlats alls. Detta har naturligtvis fått Sveriges alla skeptiker (inklusive mig själv) att fundera på om det finns något som inte stämmer med artikeln. Vi ska ta en närmare titt.

Studieupplägget var dubbel-blindat, dvs varken föräldrarna eller den sköterska som tog emot barnet fick inte reda på om akupunkören verkligen hade genomfört någon behandling eller ej. Akupunktören i sin tur randomiserade barnen till behandlings- respektive ickebehandlingsgrupp. Studieupplägget tycks med andra ord vara bra.

Behandlingen bestod av att en 00,2 mm tjock akupunkturnål stacks in cirka 2 mm i en punkt på handen som kallas L14, använd vid tidigare kolikstudier, behandlingen varade i 2 sekunder.

Resultatet då? Parametrarna man tittade på var ”kinkinghet” (eng. fussing), gråt och ”kolikgråt”. Detta registrerades av föräldrarna dels före behandling (baseline), dels under de 3 veckor behandlingen pågick. I studien presenterar man data som tycks visa att akupunkturgruppen var mindre kinkiga första och andra veckan och att ”kolikgråtandet” var kortare under andra behandlingsveckan i akupunkturgruppen. Den totala mängden gråt var statistiskt signifikant mindre i akupunkturgruppen första veckan.

Så långt verkan man alltså ha funnit en verklig effekt. Men nu kommer en invändning. När man tittar på samma siffror i förhållande till baseline, det vill säga hur barnen betedde sig före behandlingen, ser bilden lite annorlunda ut.Man hittar fortfarande skillnader men nu ser de lite annorlunda ut; första behandlingsveckan var akupunkturbarnen mindre kinkiga, andra veckan mindre kolikgråt och mindre totalgråt. Den tredje behandlingsveckan fann man inga skillnader mellan grupperna.

Statistiken som använts tycks klanderfri, men slutsatserna är gränsfall för vad jag tycker att man kan dra med studiepopulationen. Skillnaderna man mätte var i många fall små vilket illustreras av diagrammet i artikeln:

Slutsats

Om vi ska försöka oss på någon slutsats blir det följande, på den positiva sidan har studien detta;

  • Studien är välgjord i sitt upplägg, den är dubbelblindad och randomiserad.
  • Man kommer fram till statistiskt signifikanta skillnader mellan akupunkturgruppen och kontrollgruppen

Men det finns så klart invändningar också

  • Grupperna är små vilket gör statistiken känslig för normala variationer
  • Dubbelblindingen blir inte total. Sköterskan som bär barnet till och från behandlingsrummet träffar behandlaren (och sedan föräldrarna) Man kan tänka sig att man omedvetet med tyst eller öppen kommunikation låter överför kunskap om barnet behandlats eller ej.
  • Möjligheten att sticket efter nålen syns på barnet, föräldrarna vet då om behandling skett eller ej.
  • Barnen i behandlingsgruppen skrek mer under behandlingen än kontrollgruppen. Föräldrarna som satt två rum bort kan av skriken ha dragit slutsatser om att barnet behandlats eller ej.

Summan är att detta är en välgjord studie som har en del brister. Det är inget att säga om det eftersom de flesta studier har brister, men liksom andra studier ska också denna tolkas försiktigt. Liksom inom andra områden räcker inte en studie för att påvisa ett fenomen. Det krävs att en studie kan upprepas och bekräftas av andra forskare. Jag hoppas att man i så fall använder sig av så kallad ”sham acupunture” dvs nålar där inte ens behandlaren eller patienten vet om de sticks in eller bara nuddar huden.

Sen måste man fundera över sannolikheten för effekt. En 0,2 mm tunn nål som man sticker med i 2 sekunder. Är det sannolikt? Nej, inte särskilt. Men det betyder inte att det inte är sant. Jag väljer att kalla studien intressant, men något bevis för akupunktur är den inte.